Jag har lust att skrika allt vad jag kan.... känner mig så jävla arg och frustrerad... Jag är trött och less samtidigt som jag är jävligt trött på att vara less..

Hösten är inte min tid på året, varje år är det samma sak, ångest och trötthet som sitter i fram till våren tinar fram. Fy för höst och vinter... försöker hela tiden inpränta i hjärnan att jag tycker om hösten och att jag trivs i mörkret, att det blir mysigt och man kan tända ljus och bara mysa. Verkligheten ser inte ut riktigt så... i verkligheten hatar jag detta mörker. Det känns nästan som att alla sinnen fördunklas av mörkret, livet blir grått.. jag hatar att livet är grått....

Trött på männsikor, trött på att vara trött, trött på att vara jag helt enkelt. Trött på att vara deppig och nere, trött på att vara arg, trött på att inte sova normalt. Trött, trött, trött.......

Nä, gå en liten kvällsprommis nu med vovvarna ( i mörkret ) innan jag tar och gör kväll.... jag hoppas att jag har en date med M imorgon, något ljust att se fram emot   =)))


BYEDÅ!!!!!!!!!!!!!